And the winner is...

...JAG! Tro det eller ej, idag fredagen den 13:e har jag vunnit andra (eller möjligtvis tredje) pris i en tävling! Tjoho skulle man väl lugnt kunna utbrista eller hur? Nu ska ni inte tro att det är resecheckar värda 10 000 kr som min mamma vann för någon månad sedan som jag kammat hem. Nej, jag är lite mer anspråkslös. Jag har vunnit en sådan här:

Va fan är detta tänker ni nog nu. Jo detta är en"Wake-Up-Light"! Och vad är det undrar ni. Ja, det undrar jag med än så länge för jag har inte packat upp den ännu. Enligt utsidestexten verkar det vara en lampa som tänds stegvis och som i sitt sken påminner om en soluppgång. Man kan ställe den att tändas precis som en vanlig väckarklocka. Tydligtvis kan man även ha sk Natural Sounds till sin väckningsprocess också. Enligt bilderna kan man välja mellan fågelsång, havsbrus och grodläte... Grodläte?! Hrm, vet inte hur läckert det verkar vara att vakna upp med grodor runt omkring sig? I denna tingest finns även en radio och lampan kan även användas som läslampa. Jag har ingen sänglampa så det ska bli kul att sätta upp den och testa lite olika funktioner. LIte ironiskt är det att jag nästan reser mig upp och stänger av min väckarklocka innan den ens hunnit tuta. Jag är ingen sådan där människa som ligger och snoozar och som vill vakna långsamt. Jag reser mig upp som en tennsoldat och bara kör igång. På vardagarna i alla fall. På helgerna är det annorlunda. Då ställer jag helst ingen klocka utan sover så länge som känns bra.

Men i morgon bitti ska jag på spinning. Jag ska minsann ta och vakna till havsbrus och vågskvalp då...med risk för att bli kissnödig...

Lite Musik Till...

... med risk för att bli tjatig men här är ännu ett guldkorn...

Ny Favorit

Så har jag då hittat ännu en favorit i musikvärlden. Ibland är det "dött" en längre period, sedan ploppar det till och flera låtar dyker upp. Denna gillar jag skarpt just nu:

Look A Like

På kalaset i fredags uppkom en diskussion om min svåger. Har bara en sådan och gillar honom mycket. Han är dock lik en kändis tycker många. Vem tycker ni?


Sedan Sist

Ja, sedan jag skrev sist har ett helt sportlov och en hel arbetsvecka passerat. Passerat och passerat förresten, skulle mer kunna säga vrålfarit förbi, för fy vad veckorna går fort! När onsdagen väl är över så tycker jag att veckan nästan känns slut.

Vad har hänt sedan sist då? Jo på lovet var jag ganska duktig med mina "skolböcker". Läste faktiskt 4 stycken och inimellan läsandet beställde jag soltider för att ha ett mål med läsandet. Så nu kan man ju säga att jag fått lite färg på bringan tack vare mina studier ;) Tror verkligen inte att solarium är bra för kroppen, men någon gång då och då kan få passera.

Under veckan som gått nu har det varit jobb. Inget betungande dock. Min klass är go' och jag slogs vid ett par tillfällen hur mycket de kan om vissa saker som vi pratat och läst om. Då blir man glad! Sedan kan man, i nästa sekund, föfasas över att de inte verkat ha förstått ett jota av det vi tragglat om i alla tre åren. Nu är jag inne på de där ordklasserna igen. Jag tror att det på något vis är för abstrakt för barn. Man måste nog ha uppnått en viss mognad för att kunna greppa detta. De kan inte (trots att vi pratat och arbetat med detta flera gånger under tre år) minnas vilket som är vilket av substantiv, adjektiv och verb. Å andra sidan vet de att något är saker, något är vad man kan göra och något är hur man ser ut och så där. Kanske ska man faktiskt vara glad över att de "känner till" de tre "tillstånden". Det är kanske inledningsfasen till att sedan någon gång på högstadiet (eller gymnasiet) få insikten och förmågan att kunna para ihop rätt "tillstånd" med rätt benämning...
I tisdags fick jag och klassen helt oförberett åka iväg på en konsert inne i Hässleholm. Man hade missat att informera oss, men vi fick reda på det i så pass god tid att vi hann med bussen. Det var en dansk kvartett vid namn Phonix som spelade. Vi fick lyssna på dansk folkmusik och det var så upplyftande och medryckande att man gick och smålog resten av dagen. Härligt! De fyra musikerna hade byggt upp föreställningen på ett sådant sätt att de hade publiken med sig med jämna mellanrum. Mycket proffsigt!
I onsdags var jag kass i magen. For hem efter jobbet och sov konstant i tre timmar. Fick ringa och ställa in mitt pass. Aldrig kul... Var inte ok vare sig på torsdagen eller igår men ändå inte så dålig att jag klassade mig själv som sjuk.
Då jag körde till Vinslöv igår kväll för att fira min lillasysters födelsedag var det med en orolig mage. Var faktiskt beredd på att köra hem igen... På kalaset bjöds man på smörgåstårta, vin och annat smått och gott. Det verkade min mage gilla A LOT för den mådde prima! Jag hivade i mig än det ena och än det andra, mådde som en prinsessa och blev hemskjutsad av min kära kusin och moster vid 23-snåret.
 

Sportlov?

Nu idag är den absolut härligaste dagen utav alla på det sportlov som nyss infunnit sig. Varför? Jo, just första söndagen i en lovecka är underbar, för känslan av att kunna "bara vara" en söndag och inte känna de "måsten" som brukar komma krypandes under dagen är fantastiskt avkopplande och rofylld. Sedan verkar det som om dagens Wallander-film på 4:an är en av de få jag INTE sett och då är ju lyckan bara total! Att kunna sitta uppe och se på den och veta att jag inte ska upp i ottan på måndagen - MUCHOS NAJSOS!

MEN...Ni som nu sitter och tycker att vi lärare har det för jävla bra (vilket jag i och för sig tycker att jag har det) så vill jag bara tillägga att jag har massor av litteratur och skrifter att läsa. Vi får många kompendium och häften från Skolverket som ska läsas igenom och förstås... Här är den digra hög jag ska sätta tänderna i... Har faktiskt läst 50 sidor redan och det är MYCKET för en snigelläsare som jag!


Nu tror jag att det finns massor av matnyttiga saker för mig att läsa om i denna hög, men jag skulle ju allra helst vilja läsa deckare för mitt egna höga nöjes skull... Eller barnlitteratur för att kunna göra eleverna sugna på böcker genom att kunna berätta om dem. Detta hinns inte med....
Det finns även annan litteratur att läsa som ger mig en kick i mitt yrke. Som peppar mig och ger mig tips i min yrkesroll och hjälper mig att utveckla mig som lärare. Sådant gillar jag att lägga min kompetensutvecklingstid på. Jag vill ju bli bättre och säkrare i min roll som lärare, i mötet med barnen. Det är det jag anser vara min huvuduppgift. Inte att formulera målbeskrivningar och sätta upp riktlinjer för hur en individuell utvecklingsplan ska se ut. Det är intressanta områden de också, men de kräver en särskild tjänst, inte kombinerat med en heltidstjänst som lärare. Jag kan säga att jag gärna hade arbetat ett läsår med utvecklandet av våra svenska individuella utvecklingsplaner på heltid i en grupp avsedd att göra dessa.
 
En, i mitt tycke, bok att läsa i kompetensutvecklande syfte:


Auktion

Under veckan som gått har jag vunnit en auktion på Tradera. Då auktionen är över och man sitter där som segrare infinner sig känslan av segerrus blandat med en undran om man kanske gjort ett dåligt köp. Dvs om man faktiskt föll in i budgivningens hetta och bjöd mer än vad varan egentligen är värd?

Hursomhelst så bryr jag mig inte om det just denna gång. Under två festliga tillfällen har jag lånat en klänning av min kära underbara vän Sofia. Jag har stormtrivts i klänningen och vet åtminstone två tillfällen till då jag skulle vilja låna den. Men nu är ju klänningen Sofias och hon har själv bara använt den en gång så jag känner mig verkligen som en snyltare...

Hittade samma klänning på Tradera och bjöd och fick den! Om allt går som det ska så ska den finnas i min lilla "lådda" i morgon måndag! Enligt säljaren ska den vara alldeles ny och jag köpte den till priset av 374 kr och då ingår frakten. Nypris på denna Bondelid-kration är 699kr. Som sagt var, jag har provat och använt klänningen och VET att jag gillar den, så om säljaren håller vad hon lovat är jag SUPERNÖJD!


Örongodis

Mmmm, I like this song a lot! Take a break and listen. What a wonderful language!


Inför Gud Är Vi Alla Lika...

...eller ?

Som liten var jag söndagsskolan nere i Församlingshemmet trogen varje söndag i många många år. Jag var fascinerad av bibelns alla fantastiska berättelser och jag har faktiskt för mig att jag trodde på Gud fullt och fast i vissa perioder. Sedan övergick detta til att man trodde på "något annat". Ja, man blev på något sätt medveten om att det verkar orimligt att det finns en man som sitter uppe i himlen och påverkar oss. Jag tror fortfarande att det finns en högre makt av något slag. Jag har absolut inte den blekaste aning om denna makt är gestaltad på något vis, och det bryr jag mig inte så mycket om heller. Hursomhelst så tror jag att man alltid ska försöka vara snäll och godhjärtad. Jag tror inte det spelar någon större roll om man pratar skit om andra då och då eller  blir ovänner, grälar och kallar varandra dumma saker bara man inte medvetet försöker göra folk illa fysiskt eller psykiskt.

Bibeln proklamerar att vi alla är lika inför Gud. Under alla år i söndagsskolan var det just detta som man fick inpräntat och som jag tycker är så fantastiskt självklart. Alla är lika mycket värda. Ingen kan på något sätt sätta sig högre eller främre än andra - det är fel. I skolan försöker man som lärare vara rättvis i allt. Att sedan lekar och tävlingar utser en vinnare som får en vinst eller liknande är en del av livets hårda skola och det är en helt annan sak. Det är då man säger: "Livet är inte alltid rättvist..."

Men att präster och andra religösa medlemmar har rätt att fördöma andra människor kan jag inte förstå. Det rimmar så illa, ja helt fel i mina öron. Ta bara exemplet med de homosexuella. Varför skulle de vara mindre värda? Mördare och pedofiler ska förlåtas och renas men om du är en "vanlig hederlig" människa som råkar föredra ditt eget kön då ska du förskjutas... Va?!

Kvinnliga präster är ju också svårt för vissa att acceptera. Men hallå, det borde väl vara det första Gud hade gillat. Att alla vill och kan föra ut hans budskap till människorna, oavsett om budbäraren är en kvinna eller en man?

Ja ja, vad har då gjort mig så fokuserad på denna fråga? Jo, jag fick höra att det t.om. inom den kristna kyrkan i vårt moderna Sverige förekommer motsättningar som jag anser är rena sandlådepolitiken. En präst som tillhör ett sk frireligiöst samfund tillfrågas av ett par om han vill viga dem. Prästen i fråga har nämligen en relation till paret och de känner att det vore tryggt och fint att få vigas av honom. Eftersom paret tillhör svenska kyrkan ska de vigas i en "sådan" men då vill inte den kyrkan ta emot den frikyrkliga prästen!!! Hallå!? Hur var det nu? Vi är alla lika inför Gud, och alla inom den kristna läran har väl den heliga skriften (Bibeln) som sin grundpelare, eller?
Efter många turer tillåts prästen få viga dem i kyrkan, men helt plötsligt kan ovan nämnda kyrka inte tillhandahålla någon kantor utan det får paret själva fixa!!! Ha ha ha ha ! Snacka om att "straffa ut" någon.

Jag är absolut inte världens bästa människa, absolut inte, men sådant här får mig att se rosenrött. Varje dag förväntas vi i skolan föra etiska samtal med barnen och lära dem vad som är rätt och fel, att man ska vara snäll mot alla och att alla ska få vara med osv. Varje dag hör man talas om att barn och ungdomar gör saker som man baxnar av. HUR, jag bara undrar HUR, ska de veta vad som är rätt och fel om de ständigt tvingas höra och se saker som så tydligt talar mot det budskap vi ger dem?

Men jag har kanske fel... Man ska kanske inte behandla alla lika? Man kanske ska vara taskig mot någon för att man inte gillar dess utseende eller kläder. Kanske jag själv kan bli en bättre människa genom att trycka ner andra? Det kanske är tidens melodi? Snälla säg till mig då, för jag lever faktiskt efter gamla tiders motto.

Good Hair Day

Det är, i mitt tycke, ett ganska bra tag sedan jag klippte mig. Närmare bestämt var det den 29 december. Eftersom jag då klippte lugg så märks det väldigt tydligt att håret vuxit. Det är lite mer jobb med det och man suckar en och annan gång då man fixar och trixar med det. Men idag, ta mig sjutton, så blev det bättre än väntat. I mitt tycke alltså...
Luggen har jag föst lite åt sidan och förstår så klart att en lugg som är klippt till hellugg inte blir en snygg snedlugg. Men jag tycker ändå att jag ser klok ut, just idag...
Känner mig även lite vårig i min cerisa sköna tröja. Och just nu blir min blogg en skönhets- och modeblogg för jag vill faktiskt berätta att tröjan finns att köpa för 159 svenska riksdaler på Vero Moda och den är SÅ skön!

Larvigt, Men Ack Så Kul Om Man Är "In That Mood"

 

Charmigt Sagt

I skolans värld, liksom i många andra världar, får man ibland höra de mest charmiga saker från eleverna.

Då jag för ett antal år sedan hade en klass tre kom vi att tala om nunnor och att de levde i kloster. Jag tror vi hamnade i det området pga att de ofta odlade läkeörter i klostrets köksträdgård. Hursomhelst så försöker man ju som pedagog att ta tillfället i akt och lära de små liven fler saker inom samma område så man "spinner liksom vidare". I jämlikhetens namn gick jag vidare med frågan:
- Vissa kloster bebos av nunnor men andra kloster är det bara män som bor på. De brukar inte ha något hår mitt på huvudet utan bara en "krans runtom". Är det någon som vet vad de männen kallas?

En stunds betänketid inföll och ett par tre armar viftade sedan i luften. Jag pekade på en utav eleverna och bad om ett svar. Det fick jag och det var på fullt allvar och riktigt klokt uttänkt, men oj vad jag fick knipa för att inte börja skratta:
- Nubbar.

VISST var det väl SÅ klokt? Gummor och gubbar säger vi ju, varför då inte nunnor och nubbar?

Hur Kan Det Komma Sig

Vissa saker gör man flera gånger i veckan, ja ibland t.om. flera gånger om dagen. Vissa av dessa sakerna ska ALLTID trilskas med en, fast man liksom nästintill gör dem av rutin. Ibland börjar jag fundera på om någon högre makt då har ett finger med i spelet. Som att någon tittar på en, pekar, fnissar och bubblande av skratt säger:
"Kolla in henne där nu! Titta så sjukt roligt det ser ut!"

Vill ni ha exempel? Tja, ett är t.ex. cykellåset. Jag cyklar nog till gymet fem av veckans sju dagar. Ja, och sedan hem igen. Det blir i alla fall tio cykelfärder i veckan kan man säga. Under sex eller sju av dessa svär jag för mig själv då jag kommer fram. Jo, för då är den där reflexen i bakhjulet i ett sådant läge att man inte kan låsa cykeln. HUR KAN DET KOMMA SIG?

Samma fenomen uppstår VARJE gång jag ska pumpa däcket. Man har väl aldrig stannat cykeln så att ventilgummina är i ett läge som gör det lätt att pumpa. Neeej, de har ju så klart hamnat bak stänkskyddet eller i någon anna konstig vinkel. HUR KAN DET KOMMA SIG?

Då jag ska ner i källaren för att tvätta eller hämta något så väljer jag vid tre av fem tillfällen fel nyckel (som går i låset men som absolut inte går att vrida om). HUR KAN DET KOMMA SIG?

Listan kan göras oändlig, men jag tror ni fattat vad jag menar va?

Jisses Amalia!

Såg en sådan där filmsnutt på Aftonbladets sida. Den handlade om en liten pojke som knappt sovit en blund under sitt treåriga liv! Föräldrar och läkare stod maktlösa och barnet var ju totalt frustrerat och aggressivt som resultat av sömnbristen! De hade dock hittat "felet" och tack var en operation av skallben och ryggrad sov nu pojken normalt.

Sicken start på en familjs gemensamma liv! Det måste verkligen ha tärt på dem....

Systrarna Olsson

Då jag såg överskriften i kusin Elins blogg slogs jag av en rolig (tycker jag) sak.

Ibland då min syster och jag träffas och resten av vår närmsta familj är där, så kan en diskussion, ett inlägg eller bara ett ord sätta igång något hos oss. Det är liksom som att trycka på en knapp. Vi behöver inte säga något till varandra, vi liksom bara "startar". Startar med vad då kan man ju fråga sig, tja oftast är det sånger eller ramsor som på något sätt finns i våra minnen från barndomen. Exakt hur de triggas igång vet jag inte men vi går igång i alla fall.

En av dessa otaliga saker vi brukar sjunga är
"Robin Hood och Lille John går igenom skogen odeladi odeladi hoppsan vilken dag..." osv
Denna sång fanns på ett sådant där "lyssna på band och vänd blad vid pipet-set."

Signaturmelodin från Kalles Klätterträd är en annan: "Under trädet sitter morfar och läser tidningen, morfar tycker om att läsa om allting som har hänt. Dodidodidodidodidodidodidodidodido..."

Minns ni Dr Snuggles? Det gör i alla fall Merit och jag:
"För första gången gången gången har en robot hjärta fått, ett hjärta som ej gått..."

Vissa inslag kommer från pappas otaliga kasettband som vi bland annat lyssnade på under bilsemestrarna. Här är en favis bland dem. Kan det va Schytts, Thorleifs eller Kramgo' låtar kanske:
"Invitation till giftermål får va för mig, separation och irritationsmoment till det säger jag nej. Du kom, du log och hjärtat på mig sloooog. Nu är jag fri och skall för evigt så förbli..."

Behöver jag nämna att övriga familjemedlemmar bara tittar på oss, skakar på huvudet och säger:
Systrarna Olsson!


Stolen Questions

Vad gör du just nu?
Plockar undan i lägenheten, väntar samtidigt på att klockan skall bli 17.00 så att jag kan bege mig till spinningpasset!

Drömde du något inatt?
Inte vad jag minns. Minns sällan drömmar nuförtiden, men i tisdags drömde jag att jag blev tillfångatagen av ett gäng män. Jag tog en planka och slog den ene med, Då blev de andra så chockade att jag kunde smita ut ur den jordkällare som de höll mig inlåst i.

När var du på bio senast?
För två helger sedan. Då såg jag "Australia" och bara väntade på att Nicole Kidman skulle gå av på mitten!

Vad heter du i mellannamn?
BRITT SARA och sedan kommer Marlen därefter. Har avskytt BRITT i alla tider. Eftersom det är först av mina tre namn kom det alltid post hem till oss som var till BRITT OLSSON - det var jag det! Mamma heter Britt-Marie, jag fick Britt och lillasyster Merit fick Marie.

Tränar du?
På kvällarna typ ja - kroppen.
På dagarna och mellan fysträningen typ ja - munmusklerna, de som behövs för att prata ;)

Hur lång är du?
Hundrasextioesexochenhalvcentimeter.

Vill du vara längre?
Hade varit längre om inte mamma rökt under hela sin graviditet kanske, men det har jag inget behov av att vara, så tack mamma...

Vad heter din närmaste kompis/ar?
Merit, Sofia, Pernilla

Har du husdjur?
Nix. Mitt senaste husdjur levde i tjugo år och var placerat i fosterhem de sista arton åren av sin levnadstid.

Dricker du kaffe?
Ja, fast egentligen mjölk med kaffe. Har även hittat ett kaffe med smak av Irish Cream som jag sörplar i mig på eftermiddagarna efter arbetets slut.

Har du digitalkamera?
Ja, I like big time! Vill dock även skaffa mig en digital systemkamera. En sådan som Moa har!

Photoshop?
Mmm, men använder det aldrig.

Varför skriver du din blogg?
Kul att skriva. Sortera tankar. Väcka tankar. Få tankar. Kanske roa någon annan. Ville bli författare.

Vad vill du få ut av din blogg?
Se ovan!

Vad tycker du om modebloggar, är din blogg en modeblogg?
Ha ha ha! Nej min blogg är ingen modeblogg. Jag läser inga modebloggar. Jag vill läsa sådant som är roligt.

Give it to me fast

Naturdiet vs Marabou?  
Chokla't
Datorn vs fotboll?   La kompjutör
Filmkväll vs fest?   Movienight

Terrorister?!

För en halvtimme kom ett stort sällskap med diverse bilar till parkeringsplatsen utanför mitt sovrumsfönster. Jag tvättar och byter sängkläder så jag stod där i sovrummet och joxade då jag såg bilarna anlända. Ut ur bilarna kom kostymklädda män, och kvinnor i diverse halvvlånga klännings- och kjolkreationer. Tjusigt värre alltså! Fick först för mig att de parkerade där för att sedan gå till en vigsel i kyrkan, men de gick åt andra hållet än åt det som kyrkan ligger. Dessutom var det en sak som var mycket märklig. Trots dessa fina utstyrslar var det ingen som skyddade sig mot det ihållande regn som faller denna lördag... Det var väl mystiskt? När de sedan går iväg står samtligas bilars varningslampor och blinkar! Så sex bilar intill varandra står och blinkar för fullt här utanför i hällregnet och de har stått så i en halvtimme nu.

I mina tankar börjar jag fundera om bilarna är inställda på något vis. Om de ska explodera och om de som lämnade bilarna är terrorister som nu sitter på ett tåg bort från Hässleholm.

Vänta nu kommer det människor... Aha, det verkar vara något bröllopsaktigt ändå, för nu, hi hi hi hi i ösregnet, försöker x antal människor att dekorera en utav bilarna med blommor och band. Men lamporna fortsätter att blinka på bilarna trots att där inte är några andra människor. Ingår detta i den moderna bröllopsakten på något vis? Ja, jag måste nog få veta eftersom en utav mina raraste vänner ska gå åsta i maj och då är det ju viktigt att jag har Polon blinkandes och fin...

Sicken jädra tur att jag ska få ett nytt tooooooonat bakljus till Polon i morgon!

Jag ska försöka hålla koll på detta evenemang utanför fönstret och hålla er underrättade!

Blink blink blink blink.......


Ooops I Did It For The First Time!

Var det någon uppmärksam blogg-läsare som upptäckte att jag hade en filmsekvens upplags i mitt förra inlägg? Alltså jag, moi, me alias Marlen Olsson har lagt in ett filmklipp i ett inlägg! Det är faktiskt helt otroligt!

Jag tackar, bockar, bugar och niger för min kusin Emmie som med mycket tydliga skriftliga instruktioner lärt mig detta!
TACK KÄRA EMMIE!

Tillägnat Dig kommer här (föroppningsvis) den i skrivande stund absolut bästa låten:


27 Februari!

Är det fler än jag som är avundsjuk på alla dem som ännu inte läst Stig Larssons trilogi? Alla tre böckerna är bara SÅ fantastiskt bra. Jag förbannar det öde som den mannen gick till mötes för åh vad han kunde satt guldkant på vardagen för alla oss deckar-älskande bokmalar.

Nu är det ju alltid lite nervöst då det görs filmatiseringar av fantastiska litterära verk. Det kan liksom bli hur bra som helst men också total katastrof. Premiären av "Män som hatar kvinnor" är den 27 februari och jag väljer att tro att det kommer att bli en positiv upplevelse. Jag kommer att sitta bänkad i alla fall!

70-talist? Ja visst!

SÅ TALANDE, SÅ TALANDE!

När jag var liten brukade vuxna tråka ihjäl mig med deras tröstlösa
berättelser om hur svårt det var när de växte upp; som att gå 3 mil i
uppförsbacke - båda vägarna - varje dag till skolan genom snöstormar som
rasade året runt, bärandes sina syskon på ryggen till skolan som var en
ombyggd lada utan isolering, där de ändå lyckades hålla en 5:a i snitt trots
deras heltidsjobb efter skolan på det lokala sågverket där de jobbade för en
krona i timmen så att de kunde hålla familjen från att svälta ihjäl.

Jag minns att jag lovade mig själv att när jag växte upp så skulle minsann
inte jag häva ur mig en massa sån skit på mina barn om hur svårt jag hade
det när JAG var liten ochhur lätt de har det nu.

Men ...

Nu när medelåldern närmar sig med stormsteg, kan jag inte undgå att se mig
omkring och se dagens ungdom. Kidsen idag har det så förbannat lätt!!!

Jag menar, jämfört med min barndom lever de i nån satans utopi. Jag ogillar
att säga det men, dagens ungdom, vet inte hur bra de har det.

Jag menar, när jag var barn så inte fan fanns det nåt Internet - när vi
ville ha reda på någonting fick vi gå till biblioteket och slå upp det
själva!

Det fanns ingen e-post heller. Vi var faktiskt tvungna att skriva ett brev, med
penna och papper, och sen gå hela vägen ner till brevlådan och posta det.
Efter det tog det en vecka innan brevet kom fram och sen fick vi vänta på
svaret ytterligare en vecka.

Det fanns inte heller MP3:or eller Napster. Om man ville stjäla musik så fick
man vackert gå till skivaffären och snatta den själv. Eller så fick man
vänta till på lördag och hoppas att Kaj Kindvall spelade låten på för att
kunna spela in den på band, men Kaj brukade vanligtvis snacka över hela
början på låten och sabba alltihop ändå.

Vill du höra om att ha det svårt? Vi kunde minsann inte bara ladda hem porr.
Du var tvungen att muta nån alkis som kunde köpa dig ett nummer av "Fib
Aktuellt" på närbutiken. Antingen det, eller så fick man nöja sig med
underklädessektionen i Ellos- katalogen. Det var de alternativet vi hade...

Vi hade inte sånt lyx som "samtal väntar". Om du snackade i telefon
och någon annan ringde så fick de upptaget. Och inte fanns det
"nummerpresentation" heller. När telefonen ringde så hade du ingen
aning om vem det var. Det kunde vara din rektor, din mamma, en försäljare
eller din spritlangare. Du var helt sonika tvungen att svara och ta en
chansning.

Inte hade vi några flashiga Nintendo Game Cube eller PlayStation tv-spel med
högupplösande 3D-grafik heller. Vi hade Atari 2600. Du kunde lätt se vilka
rikemansbarnen var - de hade Intellivision istället. Vi hade inte "Grand
Theft Auto"och "Tekken 3", vi hade "Space Invaders",
"Pong" och "Asteroids" - och grafiken sög! Din gubbe var en
liten fyrkant och det fanns inte massor med levels och olika vyer och bilder -
det var samma bild. Hela tiden! Det fanns inte några böcker och
tidningsartiklar om "Hur man vinner i...", för om det hade funnits en
"Hur man vinner i Space Invaders" skulle den bara innehålla en rad:
Bli inte skjuten. Du kunde inte vinna eftersom spelet bara blev svårare och
snabbare tills du dog. Precis som livet.

När du gick på bio fanns det inte någon "stadiumplacering". Alla
säten var i samma höjd. Om en lång kille satt framför dig så ... taskigt
läge. Inte fanns det nån jäkla kabel-tv heller. Vi hade två kanaler utan
text-tv. Ville du veta vad som skulle visas fick du läsa det i tidningen.
Cartoon Network existerade inte. Tecknat kunde du bara se på lördagsmorgnarna
mitt i Gomorron Sverige. Fattar du!? Vi fick vänta HELA VECKAN, era bortskämda
små skitungar! Inte heller fanns det nåt Bolibompa med blonda yppiga program-
ledare. Vi fick Staffan Westerberg, Clownen Manne och nån jävla tomte i en
regnbågssoffa som lallade om böcker istället. Det har satt sina spår...

Det är det jag säger, barnen har det alldeles för lätt idag! De är
bortskämda! Jag svär, de skulle aldrig ha klarat sig i fem minuter på 50-70-talet

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0