Min Egen Blogg

Som jag tidigare skrivit är jag numera ute och går en rask promenad på morgonkvisten. Denna lilla tur tar jag mellan 5 och 6 och då är det begandes mörkt ute. Det är inte mycket aktivitet av det "vanliga slaget" i vår lilla stad då, men tro inte att det är händelselöst.

Flera är de gånger då polisen kommit jagande efter en bilist. Andra gånger har de smugit fram längs vägarna för att sedan göra en kraftig u-sväng och köra efter en bil. Precis som de liksom legat på lur och vaktat på en bilist. Spännande....

En gång såg jag hur en polisbil stannade vid ett hus och två poliser samt en civilklädd, mycket välklädd och proper dam, gick ur. De gick alla tre fram till ett hus där de ringde på och väntade på att någon skulle öppna. DÄR började min fantasi att arbeta och jag var övertygad om att de ringde på för att berätta att en familjemedlem där råkat ut för en olycka som tagit hans/hennes liv... Då gick jag sedan och grät resten av vägen för jag tyckte så synd om dem. Jag vet än idag inte om min fantasi stämde. Hoppas inte...

Man är ju på sin vakt när man är ute och "ränner" vid den här tidpunkten. Man vet ju inte vad folk har i tankarna. Idag skulle jag passera en av lokaltrafikens bussfickor. Där stod en bil parkerad med motor och lysen på. Eftersom jag då har vild fantasi såg jag ju framför mig hur någon skulle hoppa ut ur bilen, grabba tag i mig och sedan med våld tvinga mig in i bilen. Därför blir det gärna så att jag passerar och försöker att ha ansiktet rakt fram för att se oberörd ut samtidigt som mina ögon febrilt tittar åt höger där bilen i detta fallet stod. Vad ser jag då? Jo, karlen i bilen sitter och har en tallrik med typ fil och sked i handen och börjar köra ut från bussfickan!! Vågar inte tänka på hur den färden slutade...